Mitt förra konstprojekt handlar om eller heter ”Änglar”. Det är tre kladdiga, fula akvarellmålningar med olika tolkningar och symboler för änglar.

Idén i sig var mycket mycket bra i mitt tycke men hur de utfördes är horribelt. De har skrikiga hårfärger, fula bakgrunder. En ser enligt en väns tolkning ut som Eva ur Bibeln.

Kanske att jag gör om det på ett bättre sätt långt in i framtiden.

Det projekt jag har som ligger och gror i huvudet kommer om det förra hette änglar heta ”Havet”.

Men likt det förra har det att göra med mycket mer än havet. I det förra (första versionen) fick jag in smärta, hopplöshet, ensamhet, uppgivenhet och upprivenhet. Och det där andra i form av konstiga färger etc.

Det kommer snarare handla om myter och konstiga/gulliga/fula ord på något sätt relaterade till havet.

Jag har läst om många totalt tankeställande konstprojekt. En del, en liten del av dem har varit folk som bytt identitet endast för projektets skull. Blivit någon de inte är endast för att tänja på gränser, se reaktioner. Vad det nu kan ge. För att sedan återgå till sig själva. Bortsett från att de slösat bort tid av sina liv och inte alls är samma person som vid projekts början utan en mycket utvecklad version av sig själva.

I en skoluppgift jämförde jag nyligen ens jag med en kakform som ständigt får nya detaljer och en ny kaka bakas vid varje förändring.